District da la Gruyère

(renvià da Gruyère (district))
District da la Gruyère
District
Moléson depuis le lac de la Gruyère-d.jpg
Il Moléson, vista davent dal lai da la Gruyère
Greyerzbezirk-Wappen.png
Vopna
Administraziun
Stadi Flag of Switzerland.svg Svizra
Chantun Friburg
Chapitala Bulle
Prefect Patrice Borcard
Lingua uffiziala franzos
Territori
Karte Bezirk Greyerz 2014.png
Surfatscha 48 937 km²
Populaziun 54'431 abitants
(31 da december 2017)
Vischnancas 25
Autras infurmaziuns
Numer UST 1003
Lingua tradiziunala francoprovenzal
Dialect patua friburgais
Internet
Pagina-web uffiziala

Il district da la Gruyère (franzos: District de la Gruyère) è in district dal chantun Friburg.

GeografiaEdit

Il district da la Gruyère giascha en il sid dal chantun Friburg e s'extenda da la Bassa friburgaisa tras las Prealps friburgaisas fin tar las Alps. En il district nascha il flum Sarine (tud. Saane), che tranter Pont-la-Ville e Pont-en-Ogoz traversa il Lai da la Gruyère. La regiun è enconuschenta per il chaschiel da la Gruyère, ch'è l'ingredienza principala dal fondue friburgais.

La vallée de l'Intyamon

Districts cunfinantsEdit

Glâne Sarine Sense
Veveyse  
Riviera-Pays-d'Enhaut (VD) Riviera-Pays-d'Enhaut (VD) Saanen-Obersimmental (BE)

VischnancasEdit

Vopna Num da la vischnanca Abitants
(31 da december 2017)
Surfatscha
in km²
  Bas-Intyamon 1387 33,31
  Botterens 568 4,15
  Broc 2652 10,04
  Bulle 22'709 23,87
  Châtel-sur-Montsalvens 285 2,04
  Corbières 877 9,60
  Crésuz 342 1,78
  Echarlens 804 4,63
  Grandvillard 830 24,16
  Gruyères 2203 28,38
  Hauteville 652 10,52
  Haut-Intyamon 1542 60,45
  Jaun 659 55,21
  La Roche 1707 24,09
  Le Pâquier (FR) 1309 4,49
  Marsens 1913 7,81
  Morlon 595 2,48
  Pont-en-Ogoz 1807 10,02
  Pont-la-Ville 599 4,32
  Riaz 2627 7,76
  Sâles 1423 18,79
  Sorens 1087 8,72
  Val-de-Charmey 2477 112,22
  Vaulruz 1060 10,16
  Vuadens 2317 10,44
  Total (2015) 54'431 489,41

ToponimiaEdit

Franzos Patua Tudestg Jaundeutsch
District de la Gruyère   Dichtri de la Grevire?/i Greyerzbezirk Grüerschbìzìrk
la Gruyère la   Grevire?/i Greyerz, Greyerzerland
Vallée de la Jogne Jauntal Joutau?
  le Chebetô?/i Simmental (BE)
(regiun cunfinanta)
la Jogne Jaunbach
Albeuve
(2002 tar Haut-Intyamon)
  Èrbivouè?/i Weissbach
Avry-devant-Pont
(2003 tar Pont-en-Ogoz)
  Avri-devan-Pon?/i Afry vor Pont
Bas-Intyamon Bâ-Intyamon
Bellegarde   Balavouêrda?/i Jaun   Jou / Jùu?/i
↳ La Villette   La Velèta?/i ↳ Im Fang   Fàng?/i
Botterens   Botèrin?/i Botteringen
Broc   Bro?/i Bruck
Bulle   Bulo?/i / Bulou Boll
Cerniat
(2014 tar Val-de-Charmey)
  Thèrnya?/i Scherni
Charmey
(2014 tar Val-de-Charmey)
  Tsêrmê?/i Galmis
Châtel-sur-Montsalvens   Tsathi-chu-Monthêrvin?/i Kastels ob Montsalvens
Corbières   Korbêre?/i Korbers
Crésuz   Kreju?/i Kürjü
Echarlens   Tsèrlin?/i Schärlingen
Enney
(2004 tar Bas-Intyamon)
  Innê?/i Zum Schnee
Estavannens
(2004 tar Bas-Intyamon)
  Èthavanin?/i Estavanning
Grandvillard   Le Granvelâ?/i Langwiler / Grosswiler
Gruyères   Grevire?/i Greyerz
Gumefens
(2003 tar Pont-en-Ogoz)
  Gumefin?/i Gümefingen / Gumefing
Hauteville   Otavela?/i Altenfüllen
Haut-Intyamon Hô-Intyamon
La Roche   La Rotse?/i Zurflüh
La Tour-de-Trême
(2006 tar Bulle)
  La Toua?/i Zum Turm
Le Bry
(2003 tar Pont-en-Ogoz)
Im Kehr
Le Pâquier   Le Patchi?/i Rinderweide
Lessoc
(2002 tar Haut-Intyamon)
  Lecho?/i Lissingen
Marsens   Machin?/i Marsingen
Maules
(2001 tar Sâles)
  Màlè?/i
Montbovon
(2002 tar Haut-Intyamon)
  Monboyon?/i Bubenberg
Neirivue
(2002 tar Haut-Intyamon)
  Nèrivouè?/i Schwarzwasser
Morlon   Morlon?/i Morlung
Pont-en-Ogoz Pon
Pont-la-Ville   Pont 'na-Vela?/i Pon-na-Vela Ponnendorf
Riaz   Riyâ?/i Zum Rad
Romanens
(2001 tar Sâles)
  Remanin?/i Romaning / Romaningen
Rueyres-Treyfayes
(2001 tar Sâles)
  Ruêre-Trèfaye?/i
Sâles   Châlè?/i
Sorens   Chorin?/i Schoringen
Val-de-Charmey
Vaulruz   Vôru?/i Thalbach
Villarbeney
(2006 tar Botterens)
  Velârbènê?/i
Villars-d'Avry
(1970 tar Le Bry)
  Velâchemon?/i Wiler am Berg
Villars-sous-Mont
(2004 tar Bas-Intyamon)
Villarvolard
(2011 tar Corbière)
  Velâvolâ?/i
Vuadens   Vouadin?/i Wüadingen / Wüdingen
Vuippens
(2001 tar Marsens)
  Vupin?/i Wippingen